Oro
Min bror bor hemma igen. Skönt men ändå lite jobbigt. Han kom hem för att han inte mår bra. Det oroar mig hela tiden. Han kan inte sova på nätterna och får dubbelslag. Om det skulle hända något med honom vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Cirka två dagar innan jul fick jag sjukt ont i magen och kunde inte sova. Jag mådde illa och trodde jag skulle kräkas, men det gick över på dagen. Men på nätterna kom illamåendet tillbaka. Jag kräktes aldrig men mådde så sjukt dåligt hela tiden. Ingen sömn, natt efter natt. Nu har det hållt på så i ungefär två veckor. Mamma och pappa tror bara att jag inbillar mig, men det gör jag inte. Jag mår seriöst dåligt men det är ingen som verkar förstå det, förutom min bror.
Han är alltid den som förstår bäst. Men nu har han fått för sig att jag mår dåligt pga utav honom. Visst, delvis är det så men jag tycker bara om att ha honom i närheten.
När han säger sådant får han mig att tänka på vad som skulle hända om han tog livet av sig.
Jag vet att det är sjukt att tänka så men ibland för jag för mig att han vill det. Jag tror inte att jag skulle kunna leva utan honom. Han är min bror, min kära och vise bror som alltid ställer upp och finns där för mig. Jag skulle inte tillåta att något hände honom.
Som jag sa har jag mått illa varje natt och inte kunnat sova. Jag har knappt ätit något pga utav detta och är nu sjukt svag. Svarta ringar runt ögonen och jag orkar inget. Det ändå som får mig att må bra och tänker på annat är J. Min bästasa käraste J. Tycker om dig så mycket så det går inte att beskriva, tack för att du finns<3
Cirka två dagar innan jul fick jag sjukt ont i magen och kunde inte sova. Jag mådde illa och trodde jag skulle kräkas, men det gick över på dagen. Men på nätterna kom illamåendet tillbaka. Jag kräktes aldrig men mådde så sjukt dåligt hela tiden. Ingen sömn, natt efter natt. Nu har det hållt på så i ungefär två veckor. Mamma och pappa tror bara att jag inbillar mig, men det gör jag inte. Jag mår seriöst dåligt men det är ingen som verkar förstå det, förutom min bror.
Han är alltid den som förstår bäst. Men nu har han fått för sig att jag mår dåligt pga utav honom. Visst, delvis är det så men jag tycker bara om att ha honom i närheten.
När han säger sådant får han mig att tänka på vad som skulle hända om han tog livet av sig.
Jag vet att det är sjukt att tänka så men ibland för jag för mig att han vill det. Jag tror inte att jag skulle kunna leva utan honom. Han är min bror, min kära och vise bror som alltid ställer upp och finns där för mig. Jag skulle inte tillåta att något hände honom.
Som jag sa har jag mått illa varje natt och inte kunnat sova. Jag har knappt ätit något pga utav detta och är nu sjukt svag. Svarta ringar runt ögonen och jag orkar inget. Det ändå som får mig att må bra och tänker på annat är J. Min bästasa käraste J. Tycker om dig så mycket så det går inte att beskriva, tack för att du finns<3
